måndagen den 11:e februari 2013

 
Jag fick så underbara födelsedagspresenter från sambo, son och föräldrar. Så jag måste visa dom.
Kunde inte tro att jag skulle få det här.
Jag blev jätteglad.
Nu väntar jag bara på våren. Trodde det skulle bli lite mer vår när jag hörde talgoxens vårsång en dag.
 
Gillade den här vatten kannan när jag såg, Det kommer säkert att bli lättare att vattna i växthuset.
Har vattnat med slang förut och har då lyckats med många översvämningar i krukorna.

Har flera gånger tänkt skaffa krukmakeriseten.

En liten spraykanna i mässing. Nästan synd att packa upp den.

Har gjort små krukor att så i. Det var lite pilligt i början men det var kul.
Jag tyckte det var skönt att slippa snön när det väl var borta. Det blev roligare att gå i skogen. Fast träden såg lite konstiga ut i rimfrost, nästan som om dom var gråhåriga. 
 
I somras drog vi loss den gamla höräffsan som stått på samma ställe i säkert 50 år. Den hade stått i en myrstack så en del av hjulen var borta. Skulle gärna vilja ha hjulen men räffsan rullar inte så den går inte att dra fram till gården. Kanske kan vi köra ut vår dieselmotor och koppla en kapskiva till den och på det sättet få av hjulen, eller också kanske man skulle försöka få den till gården och använda hela räffsan som klätterstöd för växter.
 
 
Cleo är nästan alltid med på skogspromenaderna. Hon springer med som en liten hund.
 Efter vad som hände för ett par veckor sedan, hörde lodjur på natten inte långt från huset, så vill jag helst ha Cleo inne på nätterna.
Jag hörde lodjuret när jag en natt skrämde bort vildsvinen från ängen som ligger ca 50 meter från huset. Dom väsnades också ganska bra men jag hörde ett otäckt skrikande ljud förutom grisbråket. Tänkte inte så mycket på det då men sedan när jag fick höra hur ett lodjur låter förstod jag vad det var. Det låter inte som det läte haren ger ifrån sig, det här är mer otäckt. När jag väl hade skrämt bort grisarna tre gånger på natten så satte räven igång. Det låter heller inte så trevligt.
 
Snön tillbaka igen.
Frökapslar från aklejorna.

Kommer inte ihåg vilken växt det här, kanske är det malört.

Lite pyssel, inte marsipan, med cernitlera.
 
Ha det gott!
Tack för titten och välkommen åter.

måndagen den 28:e januari 2013

LUKTÄRTOR OCH LITE GRIS

Tillbaka igen..
Hade tänkt att blogga i förra veckan men helt plötsligt rusade tiden snabbt iväg och ingenting blev som jag hade tänkt.
Har kanske lite för mycket som jag vill göra.
På torsdags kvällen i förra veckan lyckades en av grisjägarna skjuta en ganska stor galt, ca 130 kg. Vi hade sett den på onsdags kvällen på åtelplatsen och tyckte att den såg ganska ut att vara ganska stor men trodde inte att den skulle väga så mycket.
En gris mindre i skogen, skönt. En sådan här galt springer mest runt och betäcker suggor. Fler grisar behöver vi inte.
För den som vill se kommer det att finnas ett foto av den under fliken vildsvin, det är lite blod på bilderna. På fotot är grisen död. Jag brukar fotografera grisarna men inte som trofébilder utan för att ha som komihåg. Särskilt när dom är så hemska som den här galten.
 
 
Nog om ohyran.
 
Jag älskar luktärtor och vill väldigt gärna kunna njuta av dom länge, så länge som möjligt.
För några år sedan funderade jag på hur jag skulle kunna göra det. Läste i en bok om luktärtor. Började då att så i feruari för att testa om det gick att få blommor tidigt. Tidigare år hade jag gjort precis som det stod på påsen och fått lite varierande resultat. Var det en dålig sommar så blommade inte vissa sorter.
America
 
 
Så här har jag lyckats med luktärtorna de senaste åren. Jag hoppas på att lyckas i år också, kanske kan någon mer få fina luktärtor på det här sättet.
Black Knight
 
Runt den 20:e februari drar jag igång sådden. Men jag tar inte alla sorter på samma dag. Jag brukar börja med F. Cupani.
Först putsar jag alla fröna med ett fint sandpapper eller en nagelfil av papper.
Sedan längger jag dom på ett fuktigt papper i en burk med genomskinligt lock t ex en kesoburk. Burken bör stå ljust. Det är viktigt att pappret inte torkar.
Först brukar fröna svälla och sedan kommer det en liten grodd. Då brukar jag sätta dom som har små groddar två och två i torvbriketter. Briketterna plaeras i ett minidrivhus med undervärme och extra ljus.
Mrs Collier
 
De frön som inte har grott eller svält putsar jag en gång till och lägger tillbaka dom i burken. Om man är våghalsig kan man försöka att sticka hål i fröna med en vass kniv. Men en varning frön är hårda och fingrar mjuka. Det gör jag inte igen.
Så småningom brukar nästan alla frön ha grott.
När det växer upp en liten grön stjälk ur torvbriketterna planterar jag dom i mjölkkartonger med blomjord, ev kan hälften av den vara blandad med välbrunnen hästgödsel som finns i undre delen av kartongen. Glöm inte att göra hål i mjölkkartongen, det kan bli översvämning annars. Jag brukar inte ha fler än två briketter i varje kartong.
Dom små plantorna får stå kvar inne i extra ljus så att jag ser att dom växer ordentligt. Sedan ska dom placeras ljust och svalt. Annars ränner dom. Där brukar växthuset bli bra. Skulle nätterna vara kalla får dom övernatta i källaren och sedan ut med dom igen på dagarna. Fast luktärtor brukar vara ganska tåliga så lite frost gör inte så mycket.
När våren sedan tillåter planteras plantorna ut i en välgödslad rabatt i ett soligt och lugnt läge. Glöm inte att vattna.
Så här gör jag med varje sort. Det är lite pyssligt men det brukar betala sig.
Förra året lades F. Cupani för groning den 22:e februari, planterades ut den 21:e mars och började blomma den 6:e jini.
Fransiscus Cupani
 
Förra året var grobarheten 97,9% i medel, hade sju påsar.
Mrs Colliers frön är ofta mjuka och kan därför vara svår att gro. Men förra året gick det bättre än det brukar.
Frösorter med förnamnet Royal brukar vara något sena att blomma därför bör dom sås tidigt.
Små gammaldags sorter är dom som doftar mest. Blommorna kanske inte är så där stora och läckra men jag tycker att doften är det bästa.
För att få fler luktärtor och det gör också att plantorna blir mer buskiga kan man nypa av topparna. Jag har gjort det när dom är ungefär 10 cm. Det går att sätta topparna i vatten eller plantera i såjord så att det kan bli fler luktärtor men jag brukar inte lyckas så bra med det. Kanske är jag lite för otålig då, vill att allt ska växa fort.
Plocka många blommor så blir det fler blommor. Jag brukar nästan alltid plocka alla blommmor som går att plocka varje dag.
Dom här sorterna ska jag så i år.
Fransiscus Cupani
Queen Alexandra, en ny sort för mig
Ocean Foam, ännu en ny sort
Black Knight
Mrs Collier
Pulsar
America
 
Pulsar
 
Det kan bli fler sorter om jag hittar något intressant i affären. Ovanstående sorter är köpta från Impecta.
 
Jag har ritat kort med luktärtor.


Målade en mugg till en present.
 
På höger sida finns en bild på ett bokmärke jag har målat, med luktärtor.
 
 

 Det finns fler växter som jag gillar.
Har ritat/målat några nävor i en skissbok.
 

Önskar alla en bra dag!!!!
Tack för titten och välkommen åter.
 
 
 
 
 
 
 



tisdagen den 22:e januari 2013

I dag visade sig...

solen på eftermiddagen. Det har varit sparsamt med solsken.
Nästan varje dag i en vecka har det snöat lätt.
Lite mer sol hade varit trevligt.
Bilden är inte tagen idag men kunde varit det.
Fick de beställda luktärtsfröerna från Impecta igår.
Nu väntar jag bara på att få börja så.
Det blir nog i mitten av februari.






Lite kvälls pyssel.
Försöker rita av Grindstugan i Trädgårdsföreningen i Göteborg.
Försök till  Grindstugan. Bilden blev visst lite sned.
Trevlig kväll!!!!
Tack för titten och välkommen åter.

fredagen den 18:e januari 2013

Skrik i natten.....

Än känns våren långt borta.
Såg till den vildsvinsåtel som finns närmast gården ikväll och jag trodde jag skulle frysa ihjäl. En svag kall vind drog runt mig där, hutter. Visst var det mörkt men en av ytterlamporna på ladugården når nästan ända fram så man kan se om det är gris framme eller inte. Jag hade tur för det var ingen där, inte än iallafall.
I skogen har grisarna haft roligt och bökat rejält på vissa ställen, men hellre där än här vid gården.
Vår, krokus och humla. 
Vårtider känns långt borta så därför blir det en liten vårhistoria från förra året.
Det här hände en natt i början av sköna maj.
Jag hade somnat efter en dag som varit fylld med "trädgård". Svävade runt i drömmarnas land bland alla sköna blommor när jag hastigt slets därifrån med ett ryck och vaknade.
Yrvaken med en mer eller mindre sovande hjärna, får jag till slut ordning på ögonen och tittar på klockan, kvart över ett. Inte mer, bara att somna om.
Men det är då i det ögonblicket när jag håller på att försvinna i drömmarnas land som skriket kommer. Ett ångestfyllt skrik som kan väcka döda.
Med ens är jag klarvaken. Vad i hela fridens dar var det?
Då kommer nästa skrik, lika hemskt som det förra.
Jag sätter mig upp i sängen, vågar knappat andas. Sambon i sängen intill snarkar vidare som om inget hade hänt.
Lilla Pelle som har sin egen bädd i sovrummet flyger upp vid det här skriket.
Det känns konstigt, vem skriker så här mitt i natten?
En människa?
Tänkarna snurrar och snurrar, då ...kommer nästa skrik.
Ännu mer ångestfyllt. Nu kryper det efter ryggraden. Vill helst krypa ned i sängen med täcket över huvudet. Men nä det går inte, tvingar mig upp ur sängen. Måste få reda på vad det är. Om någon är i nöd.
Då plingar det till i hjärnan, det är en hare som skriker.
Håller räven på att ta en hare på ängen?
Raskt fram till fönstret och putter upp det på vid gavel och börjar hojta,vad kommer jag inte ihåg, och klappar i händerna.  Pelle hjälper till och skäller för fullt.
Så med ens blir det tyst. Lyckades vi skrämma räven eller vad det nu var som störde haren?
Sambon sover lungt vidare, bäst så eftersom han ska upp tidigt och jobba.
Ruskar tillbaka nerverna och kryper ned i sängen. Försöka sova igen, kan nog ta lite tid att koppla av.
Då knackar det på ytterdörren. Mitt i natten.
En vilsen älg eller en knasig granne? Nä inget sådant. Suckande lämnar jag den sköna sängvärmen och kliver upp till kylan utanför täcket.
Tänder ljuset i hallen för att inte snubbla på något och huttrar vidare till dörren. Det knackar igen, mer otåligt, mer skynda på.
Låser upp och öppnar dörren. In flyger en grå blixt som sladdande rundar hörnet i hallen och försvinner mot sovrummet och kudden i mattes säng.
Det var bara lilla Cleo som var halvt ihjälskrämd av skriken.
Tittar för säkerhetsskull så att det inte finns någon mer skrämd misse som ska in. Men det är det inte. Låser, släcker ljuset i hallen och kryper ned i sängen intill Cleo. Somnar med näsan i den mjuka kattpälsen.
Jodå Cleo och några av de andra katterna kan knacka, vi har en "kattknackare".
En trådrulle i ett snöre som hänger på handtaget.
Lilla Cleo.

Det var en berättelse ur verkligheten, Livet på landet. ;-)

TREVLIG KVÄLL!!!!!
Tack för titten och välkommen åter.